Jag har tagit en liten paus i rymdskepps byggandet
Neo är min Hjälte
Shit vad duktig han är även om han är trasig
Min Lilla bröt nyckelbenet i onsdags på dagis o vi (jag, pappan, poffyn o Neo) satt på akuten i jag vet inte hur många timmar
Helt av var det, han ramlade från ett snöberg
Var meningen att jag skulle ut o äta med Brosan; Thom, Madde, Henka, Tobbe, Svenskas o Veronica
Men det blev ju inte riktigt så
När jag kom ner på Bockarna x antal timmar senare, hungrig som ett djur trollade Niklas fram lite mat åt mig som jag verkligen försökte få i mig
Men de senaste veckorna har varit helt omöjliga, vissa dagar har jag fått i mig en par ägg, nån kopp kaffe o nån protein drink o inge mer för matlusten har varit helt borta
Så jag verkligen kämpar med o äta nu, för jag fattar ju att jag måste få i mig nån föda annars blir jag ju bara ännu tröttare
Zun har sovit hos mig två nätter o räddat mig från hysteriska anfall av ensamhet
Har hunnit med o vara sjukskriven för nacken pajjade mig totalt
Det har varit eländigare än någonsin, o så otroligt olikt mig
Jag har bara funnit mig i det o inte ens orkat lyfta tillvaron
Det är tur jag har S-S-S-Saran, Zun, Gymmet o Nu senast Tobbe <3
Annars har jag legat här o möglat bort på riktigt, hur O-Trolligt det än låter

Ska jobba i natt o Broder ska vara med Neo ^^
Men nu ska vi äventyra ut o köpa lördags godis o träna :)

*massa kärlek*